Rasmus hann nästan till toan innan allt kom upp igen. Det var bara att vara tacksam för att d inte kom i soffan, och så fick man vackert ställa sig och skura igen.
Tack och lov att man har egen tvättmaskin och slipper sånt här
med tvättstugor. Särskilt sånna här tillfällen.
Denna får bli min bästa vän just nu.
Lite busig trots feber och magsjuka. Varade säkert i hela 30 sekunder.
Märks det att jag är uttråkad...
Har massor jag skulle kunna göra men har noll lust och Rasmus vill ha mig i närheten..
Hungrig börjar jag bli, men känns inte rätt att äta när inte Rasmus kan d, fast han är hungrig.
Lite välling har han fått behålla iallafall.
Fortsättning följer...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar